Sean Connorale

Sean Connorale

Datum
2013-11-10 bryggdagen
2013-11-20 tappade om till sekundär
2013-11-24 tillsatte 100g flisor av Amerikansk Ek (medium toast)
2013-11-30 flasktappning

Malt/tillsatser i kok
5000g Pilsner malt
1000g Cara Ruby 50
500g Cara red malt
500g Biscuit malt
500g Amber malt
500g Pale Rye malt
250g Vetemalt
250g Münchnermalt
500g Candi sugar – clear

1 krm protafloc @ 20min
1 tsk jästnäring @ 20min

Humle
15g Chinook 13% @ 60min
15g Chinook 13% @ 20min
30g Chinook 13% @ 5min
40g Chinook 13% @ 0min

Jäst
Pacific Ale WLP041

Tillsatser
7g bourbon vanilj @ 5min
100g Amerikansk Ek (flisor) @ sekundär (7 dagar)
1.5 dl mörk rom
6.6 g råsocker per liter öl för kolsyra

Värden
14 liter (+1l starter)
mäsktemp 69C i 45min
mäsktemp 73C i 15min
og 1114
fg 1035
ibu 31 (estimated)
abv 10.6%vol
efficiency 70.5%
total mängd malt: 9kg
total mängd humle: 100g
kostnad 422 kr

Detta är en stor öl! 🙂 Daniel och jag diskuterade hur vi skall brygga en strong scotish ale inspirerade av t.ex. undercover investigation shut-down ale (Lagunitas). Fast sötare och lagrad på ek. Receptet formades under ett par veckor av intensiv läsning om stilen och liknande stilar som t.ex. barley wine. Ingredienserna inhandlades, så det var bara kvar att brygga den!

Det var mycket malt att mäska men jag nu har jag min nya träslev – så mycket lättare att röra om i mäsken än med den i plast jag hade hittills. Det var som vanligt svårt att höja temperaturen i mäsken till 76C (steg 2). Hällde i 12 liter kokande vatten – kom upp till 73C. Hittade bra tips på nätet att tappa ut en del av mäsken till en kastrull och sen värma den 10-15C och sen hälla tillbaka till mäskkärlet. Då är det mycket lättare att komma till måltemperaturen. Skall testa i någon av kommande bryggningar. Vi lakade ut lite mer än vad vi hade planerat (p.g.a. extra vatten vi använde för att få upp temperaturen i mäsken). Vi uppmätte ynkliga 1075 i pre-boil gravity. Det var ett långt kok framför oss.

Det kokande i 3 timmar och då hamnade vi på ganska höga 1114.  Koket var smidigt utan en massa humle som skulle tajmas. Vaniljen åkte in 5 minuter innan koket var färdigt. Vi ville ha bara en subtil nyans av vaniljsmak. Valet föll på bourbon vanilj:

Kandisockret åkte in 35 min innan slutet. Inga konstigheter där. Kylning var snabb, bara 12 minuter ner till 24C. Refraktometern visade 1120 dock har jag lärt mig senare att den verkligen MÅSTE kalibreras med destillerat vatten. Jag skaffade mig en liter (från macken såklart 🙂 ) och re-kalibrerade refraktometern. Nu visar den mycket nära mina båda hydrometrar. +- 2 punkter. Good enough.

Eken köpte jag hos essensspecialisten här i Malmö, dock kommer den från humlegården. Det är en amerikansk medium toast ek i flisform. Doftade fantastisk bourbon från påsen – eller kanske en ‘lyxig bastu’ :). Mycket bra i alla fall. Den ångkokade jag 25 min och sen dränkte i cca 1.5 dl mörk rom (vet inte exakt vilket, typ captain morgan kanske?!).

Det hela åkte rakt in i tunnan, inga påsar eller liknande. Det visade sig inte vara några problem under tappningen. Det var 4 gånger mer ek än sist jag använde det (till else if förra året). Doften utvecklades fantastisk snabbt och var/är mumma! Smakade av varje dag under lagringen för att avgöra när det är tillräckligt mycket ek-smak/doft. Eftersom det blev ganska stark öl (10.6% innan kolsyrningen) tittade jag på alternativ hur man skulle kunna öka chanser att faktiskt få någon kolsyra överhuvudtaget. Många använder extra jäst innan flasktappningen. Denna gång valde Daniel och jag att chansa utan. Beer-smith räknade ut att 94g socker skulle räcka för 14 liter färdig öl. Efter cirka 3 veckor tappade vi ölet på flaska som får lagras i flaskor i princip så länge man bara orkar (läs inte dricker upp det!). Det blev något av en dessert-öl. Man vill dricka den långsamt och inte så kall. Det blev cirka 50 flaskor (många små 25cl dock).

Återkommer men provsmakning (inplanerat runt jul).